|
Post by spaceflower on Sept 3, 2006 10:15:59 GMT -5
På engelska finns en hel underavdelnilng "Historical mystery" med deckare som utspelas i historisk tid. Romartiden, medeltiden, samuraitiden etc.
På så sätt kan få läsa historisk roman och deckare i ett. Och man slipper bekymra sig om fingeravtryck, DNA och andra tekniska bevis.
Nån mer som gillar såna deckare? Tips på författare?
Själv läser jag nu Laura Joh Rowlands deckare från Japan med samuraien Sano som detektiv. Massor med lokalfärg och lilte kinky sex också. Huvudpersonen är dock mycket rättrådig och vill ha sanning och rättvisa till varje pris.
|
|
|
Post by Belgarion on Mar 12, 2008 7:29:53 GMT -5
Carina Burmans "Babylons Gator" är ju en fin pastisch-deckare som utspelas i 1800-talets england. Kanske kan vara något.
|
|
|
Post by spaceflower on Sept 30, 2016 4:09:11 GMT -5
Ann Rosman skriver en blandning av vanliga deckare och historiska deckare. De utspelar sig ofta i Marstrand. Deckaren Mercurium innehåller dels en fiktiv deckargåta i nutid, dels en verklig historisk deckargåta. Sedan binds de ihop. I detta fall dels genom att det fiktiva mordet äger rum på Carlstens fästning, där adelsdamen Metta Fock satt inspärrad, anklagad för mord på sin make och två av sina barn. Om Metta Fock var skyldig eller inte vet vi inte, men helt klart dömdes hon på skvaller och det var inga rättvisa rättegångar.
För någon som är intresserad av historia (som jag) är detta mycket underhållande. Risken är att man blir mer intresserad av det verkliga historiska fallet än den moderna deckaren.
|
|
|
Post by spaceflower on Oct 5, 2018 8:24:33 GMT -5
Pontus Ljunghill, kriminolog och journalist, har skrivit två historiska deckare.
Den kronologiskt första boken Lykttändaren utspelar sig år 1923 och huvudpersonen John Stierna är kriminalkonstapel. Den andra boken En osynlig, som skrevs först, utspelar sig dels år 1928, dels 1953 då John Stierna gått i pension från sitt arbete som kommissarie.
Handlingen går i lugnt tempo. Jag har ännu bara läst ut Lykttändaren (den som skrevs senare). Polisundersökningen redovisas noggrant, alla förhör och diskussioner mellan poliserna. Offret är 34-åriga Julia, som inte hade så många vänner, inga släktingar och var rätt hemlighetsfull. Hon hade köpt nya kläder för att träffa en man som var viktig för henne. En man som sedan slog ihjäl henne och nogsamt undanröjde alla spår efter sig. Misstanken uppkommer om han kan vara polis?
Kommissarie Lydman leder utredningen och får upp ögonen för den duktige konstapeln Stjerna.
Medan en del kapitel behandlar polisens utredning avslöjar andra Julias liv. Hon var fosterbarn, hon hade misshandlats i sitt första fosterhem, inte i det andra men hade ingen nära relation till sin fostermor och hörde aldrig av sig sedan hon flyttat ifrån henne. Hennes drömmar om att bli skådespelerska slogs i kras. Som fosterbarn stod hon längst ned på samhällsstegen och mobbades i skolan. Som vuxen hade hon svårt att lita på andra människor men litade på mannen som mördade henne.
Det är intressant att läsa om den tidens Stockholm (innan Klarakvarteren revs) och hur människor levde på den tiden. Hur klassamhället kunde stänga in människor.
|
|